Valsklumpskronologi

DSCN4315a-4318a_1400För halvtannat år sedan skrev jag några korta rader om ett ”riktigt klumpigt” Säter-öre 1626. En kopparklipping med en stor valsklump, som visade sig vara stämpelidentisk med en dito utan klump. Därigenom gavs en möjlighet till en relativt datering, då man kan konstatera att myntet utan klump präglats FÖRE det med klumpen (valsskadan). Tack vare ett tillverkningsfel kunde vi också bevisa att krontyp G föregick krontyp H (se frånsidorna ovan), precis som påståtts i Antikören auktionskatalog 16, 1995 (”Ottosson 1995”).

I förra veckan publicerades en artikel av Lennart Castenhag på Svenska Numismatiska Föreningens (SNF:s) hemsida. Titeln lyder: ”DALRANA-myntet − en stampstudie av ett säteröre 1627, Gustav II Adolf.” och uppsatsen går ut på att kronlogiskt försöka ordna två varianter av 1627 års Säter-öre med hjälp av valsklumpar. Efter att jag, mycket kort, kommenterat artikeln på Antikörens FaceBook-sida, uppdaterades artikeln ett par gånger i måndags och därför finns det nu tre versioner av ”kronologin”.

Antikören_lagerlista_24_1992_Myntning_i_valsverk_1800

I Antikören lagerlista 24, november-december 1992, utbjöds en liten fin samling valsverksmynt och tenar från Gustav II Adolf till Karl XII. Med anledning av detta gjorde jag ett uppslag om ”Myntningen i valsverk” (se ovan), där bland annat Nyköpings-öret 1628 med tre myntmästarmärken behandlades. Elva kända exemplar redovisades fördelade på två åtsidor (A-B) och fem frånsidor (a-e). Då dessa mynt förekommer med två olika frånsideskronor (hög och låg) och eftersom enkom de med hög krona har motvända sidor (låg krona = likvända sidor), kan man på goda grunder anta att TVÅ olika frånsidesvalsar använts till denna sällsynta och unika mynttyp.

sonesgarden_1627_nedre_pilvinkelnI fallet med de båda Säter-örena i SNF-artikeln (varianterna som betecknas ”Castenhag 2-3” – se vidstående tabell) har vi däremot att göra med mynt som utseende-mässigt ”är lika som bär” – bortsett ifrån att man i det ena fallet kastat om bokstäverna i DALARNA och därigenom skapat den sällsynta varianten DALRANA, till glädje för många variantsamlare. Vi får alltså förutsätta att de olika åtsidorna som kopplats till DALRANA-myntet härstammar från samma vals. Samtliga mynt i gruppen har likvända sidor och endast obetydliga eller mycket små skillnader i myntbilden. Då jag generellt inte riktigt är överens med Castenhags sätt att ”gruppera” mynten (ignorera myntort, typindelningen, blanda åt- och frånsidesdetaljer etc.), skall vi väl nämna lite om detta också.

1627_sater-ore_typ_1-2_1600

Säter-öret 1627 finns i två olika (huvud)typer (se bild ovan):

  • Typ I, med valören i nedre pilvinkeln samt DALARNA (SM 131).
  • Typ II, med valören i pilarnas sidovinklar samt DALARENS(is) (SM 132).

Varje variantsamlare må ha sina knep för att förteckna och komma ihåg vilka varianter de har och vilka som saknas … men när man skall försöka förklara för andra, tycker jag att man skall hålla sig till ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det finns många  anledningar till att man brukar rangordna myntbeskrivningarna enligt: Regent – Myntort – Valör – Årtal – Typ (huvudtyp, undertyp) – Variant – Anmärkning – Referens etc.

1627_ore_punsdjupNär man exv. låter punsdjupet (!?) på riksskölden (I-1, I-2) vara överordnat, om inte typ, så väl varianter, är man enligt mitt förmenande ”ute och cyklar”.
Jämför artikeln ”Marcus Kocks båda myntgravörer och deras stilar” i Mynttidningen 1-1996, sidan 21. Punsdjupet är varken en typ eller variant, utan möjligen en variation (d.v.s. en obetydlig bagatell). Kanske är det så att Lennart påverkats av  sina ryska samarbetspartners Vasiliy i Moskva och Anatoly i S:t Petersburg. Den förstnämnda gör nämligen hela huvudindelningen för Säter-örena 1627 med avseende på just punsdjupet (La, Lb) och ignorerar helt Typ I-II. Anatoly Skripunov (känd för sin bok om Kristina-fyrkar) låter däremot typen vara överordnad, men använder även han samma märkliga ”punsdjupsindelning” av rikssköldarna.

1627_DALRANA_tre_stadier_1850För att återknyta till DALRANA-myntet och dess kronologi, kan vi konstatera TRE olika STADIER av denna frånsida (se vidstående bild). Mynt 3 har en valsklump mellan N och O i NOVA samt en liten skada vid högra pilfjädern. Mynt 2 uppvisar defekten vid pilfjädern men inte vals-klumpen. Mynt 1 saknar båda dessa kännetecken och är alltså den först präglade. Genom detta är kronologin mellan dessa tre mynt bevisad. Problemet är bara att alla tre har präglats med lika många åtsidor. Sinsemellan gravyrmässigt väldigt lika, men skiljaktiga genom synliga kännetecken i form av valsklumpar här och där. (På Castenhags sida finns, av okänd anledning, en photoshopad version av mynt 2, utan klump på åtsidan kl. 3).

I DALRANA-fallet kan vi alltså ordna TRE mynt kronologiskt, men i de flesta fall är det endast möjligt att fastställa vilket av TVÅ mynt som är präglat FÖRE resp. EFTER det andra. Här har vi sammanställt sju olika mynt av ”Castenhag 2-3” ordnade enligt detta.

Eftersom det kanske (?) fanns sex eller fler myntbilder på varje vals, kommer vi aldrig kunna göra en traditionell stämpelkedja för valsverkspräglade mynt. Vi får nöja oss med en fragmentarisk och relativ kedja, som ändå visar lite hur det hänger ihop.

1627_sater_castenhag_2-3_fore_efter_2400a

Bildmontaget visar ovannämnda sju ”FÖRE- och EFTER-mynt” placerade med de äldsta överst och de yngsta nederst, samt kopplingar däremellan. Notera att endast mynt 1-3 har den rara varianten DALRANA, medan övriga har den vanliga DALARNA.

De båda mynten med asterisk (mynt 3 och 7) är behäftade med det märkliga och ännu oförklarade fenomenet ”insjunken myntbild”. Något som enkom förekommer på EN av myntets båda sidor – åtsida (7) eller frånsida (3). Jan-Olof Björk har som sagt försök förklara fenomenet i artikeln ”Valsverkspräglingen av Gustav II Adolfs kopparmynt – Tillverkningsteknik och resultat” i SNT 3-1995, s. 52-58, men fått mothugg av undertecknad i Mynttidningen 1-1996, s. 28-31, ”Motsägelsefulla teorier angående valsverksteknik”. De stämpelidentiska DALRANA-mynten (1-3) sätter nu definitivt P för Björks djärva hypoteser om ”icke svarvade valsar”.

Ulf Ottosson


1627_sater_omgraverad_vals_nykoping_1200

BONUSMATERIAL
I samband med research-arbetet till detta blogginlägg passade jag på att bestämma en av mina Säter-27:or (Typ II) med stjärnor över ÖR och i interpunktionen. Castenhag och Skripunov förtecknar den som # 9e och betecknar den med R. Hos Vasiliy på sajten Bonistika Monetarium i Moskva listas dock hela elva olika exemplar av denna variant. Ett av dem är stämpelidentiskt med mitt (27BaA3-773) och p.g.a. stora valsklumpar bevisligen präglat EFTER mitt (se bild ovan t.v.). Eftersom mitt exemplar är lite snedcentrerat (av felpräglingar kan vi lära oss mycket) på frånsidan, syns översta delen av ”nästa mynt” längst ner. Efter en del sökande tror jag mig nu ha identifierat även denna myntbild (27BaA1-753) i Vasiliys lista. Och den visade sig ha en väl så intressant historia att berätta … men det får bli en annan vacker afton … 😉

6 reaktion på “Valsklumpskronologi

    • Hi Vasiliy!
      Welcome to Myntbloggen.se!

      Well, with six or more coin images on each of the two rollers in the rolling mill, the number of combinations are almost endless. All we really can say about this four coins is:

      a) Your 1st coin is minted before your 2nd and 4th coin.
      b) Your 3rd coin is minted before your 2nd and 4th coin.

  1. Hello, colleagues.
    «Well, with six or more coin images on each of the two rollers in the rolling mill, the number of combinations are almost endless.»
    I think, this is not correct.
    Each roll has 6 coin images (“stamps”). I added my picture to my website page. The link remains the same: « https://tinyurl.com/yb8agcp9 » . The picture is under the table. If the picture does not appear, then you need to clear the ”Search History”.
    a) One of the two rolls cannot be rotated 60 degrees. Look at the picture of the machine.
    b) One of the two rolls can be rotated 90 degrees. This makes no sense. A full coin will not be made.
    c) One of the two rolls can be rotated only 180 degrees. In this case, two rolls can produce only 12 different coins.
    Attention!
    The first and second coins have ”DALRANA”, the third and fourth coins have ”DALARNA” (but №3 №4 reverses are made by one ”stamp”).
    «b) Your 3rd coin is minted before your 2nd and 4th coin» – How is this possible?
    Lennart Castenhag has this explanation:
    «Coin №3 was struck with use of the obverse cylinder A and the reverse cylinder A. Both the obverse and reverse cylinders were worn out and they were replaced by obverse cylinder B and reverse cylinder B.
    Coin №1 was struck. The misspelling on reverse cylinder B was detected and the cylinder was taken out of service. It was replaced by the “retired” reverse cylinder A.
    Coin №4 was struck. The obverse cylinder B looked worn out and was replaced by the “retired” obverse cylinder A.
    The reverse cylinder A also looked worn out and was replaced by the fresh reverse cylinder B. Because one could not afford to throw it away.
    Coins №2 was struck – both with text DALRANA”.

    This theory has the right to life. But, this theory is very complicated.
    My version is:
    №1 and №3 are made by one pair of rolls at the same time (Look at the added picture on my site).
    One roll turned 180 degrees.
    №2 and №4 are made by pair of same rolls at the later time.
    What do you think about it?
    Vasiliy.

    • Hello again Vasiliy!

      Well, just because the rollers had square pins (fittings), this does not mean that the number of mounting possibilities to the power source only were four. The cogwheel/gearwheel was common knowledge even in the 17th century. 😉

      https://tinyurl.com/y9hzcpxa

      We do not know exactly how the machines looked, but we can assume that they have been adjustable with cogwheels. The numbers of gear teeth is also unknown, but since there is only about 2 mm between the coins on a roller, there must have been a great number of gear teeth to make the machine adjustable and to avoid excessive numbers of off-centre coins.

      Since all of the DALRANA-coins are stamp-identical, this rare variant has been placed on a rollar with at least five other common DALARNA-coins (or 7-11 if the rollers had 8-12 images per roll). That the number of combinations was endless was perhaps a bit of exaggeration, but a lot of combinations are possible. With only two rolls, we get at least 36 combinations (6×6 = 36 … or 8×8 = 64, 12×12 = 144 combinations). Adding to the fact that only one of the two can be replaced (and then switched back), this means that an additional number of ”possible coins” (combinations) could potentially have been created. But since we do not know which coins that belong to which roll, it becomes difficult to be too categorical. We can only guess.

      * * *

      A few links to modern roller mills …

      https://www.youtube.com/watch?v=1iJkbNKU1HQ

      https://www.youtube.com/watch?v=ZD8gW_OzkCQ

      https://www.youtube.com/watch?v=GRW7T2NrU38

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.