Av rubriken att döma kan man ju tro att bloggen idag skall handla om fruktsallad ;o) … men så är det alltså inte. Nej, idag skall det handla om heraldik – närmare bestämt olika krontyper på lantbruksmedaljer. För vad kommer det sig att många länsvapen på dessa heraldiska skönheter, försetts med helt olika rangkronor? Här förekommer kungliga kronor, kronprins-kronor, hertigkronor, grevliga kronor, friherre-kronor och murkronor samt ibland kronor som är svåra att bestämma. Fanns det inga givna regler för hur det skulle se ut? Nja, egentligen inte. Åren 1884-85 bestämdes i och för sig att samtliga landskapsvapen skulle föra hertigkrona, men hur detta sedan efterföljdes är en annan femma. Traditionen av hur man hade gjort tidigare spelade säkert in. Och kanske också en viss konstnärlig frihet? Som i så många ämnen verkar det även inom heraldiken finnas experter som har diametralt olika åsikter.

Ja, just det ja. Det kanske är bäst att ge en liten förklaring till rubriken, innan man glömmer det. Jo, så här lyder nämligen definitionen av den kungliga svenska kronan:

Kungakronan består av en ring med fem synliga slutna byglar, fem synliga smultronblad och med ett riksäpple på toppen samt kronfoder av purpur.

Kungakronan kröner statliga myndigheters vapen till exempel länsstyrelser och används även av drottningen. Kungahusets prinsar och prinsessor använder öppna kronor med blått foder. Kronringen pryds av fem synliga spetsar och fyra synliga svarta vasar.
På adliga vapen finns i Sverige tre typer av rangkronor; grevlig, friherrlig och adlig (obetitlad adel). Före kommunreformen 1971 användes murkronor på stadskommunernas vapen. Vissa kommuner har valt att behålla dem i sina kommunvapen. Bilden ovan visar de olika typerna av s.k. rangkronor.

Jämför man dessa olika kronor med de som kröner lantbruksmedaljernas vapensköldar, finner man att nästa alla olika typer finns representerade. På en medalj av E. H. Ekwall 1882 (bilden t.v.) finns fem vapensköldar med tre olika krontyper! Eftersom detta uppenbarligen är medvetet gjort, undrar man ju vilka reglar man gått efter. Kanske var det dylika ”blandverk” som fick Kongl. Majt:s att 1884-85 påbjuda att samtliga landskapsvapen skulle föra hertigkrona. Lite senare (1905) lär f.ö. riksantikvarie Hans Hildebrand ansett att länen överhuvudtaget inte skulle använda vapen. Något som de emellertid inte brydde sig om. Hildebrand ansåg dessa vapen som ”självtagna” och ”i afsaknad af all officiell giltighet”.

Det är inte utan att man känner igen debatten. Även i våra dagar tvistar experter och amatörer om hur heraldiska vapen skall se ut. Göteborg, Västra Götalands län och nu senast kunde vi t.o.m. läsa om ett litet meningsutbyte angående Alingsås vapen.  ;o)