Ingen enskild person har väl haft så stort inflytande på skeppsbyggnadskonsten i Sverige som Fredrik Henrik af Chapman. Hela hans liv kom att präglas av fartyg och skeppsbyggeri. Idag är det 292 år sedan han föddes på Nya Varvet i Göteborg 1721.

Fadern, Thomas Chapman (1686-1769), var född i Yorkshire i norra England och verksam inom brittiska flottan, där han bl.a. var med om erövringen av Gibraltar 1704. Tio år senare gick han i tjänst hos Karl XII vid flottbasen i Stralsund 1714, och året därpå lär han ha fått ett kaparbrev och då blivit den svenske kungens auktoriserade sjörövare! Han skall till och med ha varit kapten på ett av Lars Gathenhielm, ”Lasse i gatans”, skepp … innan han till slut kom till Nya Varvet i Göteborg 1719.

Fredrik Henrik af Chapmans mor, Susanna Colson (1691-1770), hade också ”en viss sjövana” i blodet, då hon var dotter till en skeppsbyggmästare i London. Likaså brodern Charles Chapman, som var sjökapten och seglade till Kina för Ostindiska Kompaniets räkning inte mindre än sex gånger, under perioden 1752-1775.

Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808) föddes, som sagt, på Nya Varvet i Göteborg den 9 september 1721. Varvet fungerade som lekstuga för den unge Fredrik och det är uppenbart att sjöfart och segelskepp intresserade honom redan som barn. Redan som 15-åring gick han till sjöss för att utbilda sig. Han kom att praktisera både vid svenska och utländska varv samt studera matematik och fysik i både Sverige och England.

Med tiden kom han att bli vår mest framstående skeppsbyggare. År 1767 invaldes han som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och 1772 adlades han av Gustav III.

Medaljerna ovan är graverade av Mauritz Frumerie  (1775-1853) respektive Gustav Adolf Enegren (1784–1854) och utgivna av Vetenskapsakademien 1808 respektive Svenska Akademien 1817. Den förstnämnda är som synes graverad efter en förlaga (väggmedaljong i gips) av Johan Tobias Sergel (1740-1814).