Nu har jag bloggat om ”fulingar” två dagar i rad – dags för lite läckra myntbilder!  Det finns väldigt många samlare av amerikanska silverdollar – speciellt de s.k. Morgan-dollarna.  – Min far var t.ex. en av dem. Fascinationen för detta myntslag är kanske en kombination av dess tunga och rejäla format, dess vackra design och det faktum att det en gång i tiden var ”ett riktigt vilda västern-mynt” – som säkert landat i en och annan spottkopp genom åren. ;o)  Morgan-dollarn präglades åren 1878-1921 och har fått sitt namn efter gravören George T. Morgan (1845-1925). Rätt vikt är 26,73 gram och silverhalten skall vara 900/1000, d.v.s. 90%. Diametern Ø 38,1 mm. Noteras bör att det numera finns MYCKET GOTT OM KINESISKA FÖRFALSKNINGAR av denna mynttyp, som jag tidigare nämnt i blogginlägget: Falska silverdollar här på myntbloggen. Dessa Kina-kopior väger emellertid oftast alldeles för lite och innehåller inte ett uns silver.

För den som typmyntsamlar räcker det egentligen med en eller två Morgan-dollar i samlingen – beroende på om man vill exponera båda sidor eller ej. Tycker man att man vill har lite fler kan man ta med undertyperna – d.v.s. de olika myntorter som finns. De som inte har någon bokstav nedanför örnen på frånsidan (mellan lagerkransen och DO i DOLLAR) är präglade i Philadelphia. Övriga är märkta och präglade enligt nedan:

• S = San Francisco
• O = New Orleans
• CC = Carson City
• D = Denver

Vill man ha ännu flera silverdollar i sin samling – ja då får man ge sig på att årtalssamla. Antingen ett ex. av varje årgång, eller också samtliga kombinationer av myntorter och årgångar. Många billiga eller EN dyr?  – Tja, det är bara att välja. ;o)

Eftersom det idag är 491-årsdagen av Kristian Tyranns avsättning och Gustav Vasas val till riksföreståndare, kan det kanske vara på sin plats med en liten medalj också? Ja, liten och liten förresten – den mäter Ø 56 mm (d.v.s. 18:e storleken) och känns riktigt tung i handen.  – Men det är inte guld allt som glimmar. Denna kraftfulla och vackra medalj, formgiven av mästerskulptören Carl Milles 1923, är präglad i förgylld brons. Kanske den ovanligaste av de olika varianter som förekommer? Vanligast är brun brons, följt av svartpatinerad mässing och en senare prägling i ljus brons. Silver är ovanligt – och förgylld brons ännu ovanligare.

Du vet väl om att i princip alla bilder på Myntbloggen.se är klickbara till större versioner?