Idag skriver Alingsås Tidning om att Alingsås Kommun vill ändra stadsvapnet(!?) och vända Alingsås-hjorten bak-och-fram (d.v.s. heraldiskt ”flyende”). Anledningen till dessa tokiga idéer uppges vara att hjorten då skulle få ett mindre ”krigiskt uttryck”!? Statsheraldikern, Henrik Klackenberg (f.d. chef för Kungl. Myntkabinettet), avråder kommunen från dessa planer.

Alingsås fick stadsrättigheter redan 1619 – två år före Göteborg.  Stadens äldsta sigill säges vara från 1630-talet och motivet är ”Een Hiort ståendes vunder eet trä vij een skogzbacke”. Omskriften lyder: STADZENS INSEGEL VTHI ALINGZAAS. På Erik Dahlbergs plansch ”ALLINGS ÅÅS” ses en springande hjort framför ett träd. Senare har detta träd avbildats och definierats som en EK – trots att en AL kanske hade varit lämpligare? Det finns nämligen de som tror att Alingsås (och Jonas Alström/Alströmer) kan ha sitt ursprung i just AL (det finns gott om klibbal i trakten av Säveåns utlopp i Mjörn). Hjorten har för övrigt i alla tider varit vänstervänd (heraldiskt höger-/rättvänd). En riddare med sköld och standar skall enligt heraldiken ha sina djurbilder vända i färdriktningen.

Alingsås Idrottsförening (AIF) grundades 1906 och har Alingsås stadsvapen i sin logotyp. Ovan en tidig silvermedalj-/jetong (med hemmagjord gravyr på frånsidan: MIEB = ?) erhållen för okänd prestation i okänd idrott. I mitten en polisbricka med snarlik vapenbild samt murkrona. Det stiliga emblemet nere till vänster är Alingsås Tidnings ”logga” – en tudelad sköld, med Västergötlands och Alingsås vapen, krönt med en hertigkrona. Av stilen att döma kan det säkert vara från tiden för tidningens grundande, anno 1865.

På Alingsås Kommuns hemsida kan du läsa mer om stadsvapnet. Från sigill till varumärke berättar lite om hur turerna gått från 1619 till idag.