Den utmärkta boken Sveriges Mynt 1521-1977 av Bjarne Ahlström, Yngve Almer och Bengt Hemmingsson (Stockholm 1976) är, hur märkligt det än låter, fortfarande efter nästan 40 år, det ledande referensverket över periodens mynt.

Men även solen har fläckar … så visst finns det enstaka missar även i denna ”myntbibel”.  – Till exempel att Erik XIV:s halvöringar finns i två olika typer; 1561 (SM 36) respektive 1563-68 (SM 37-42). Som framgår av bilderna ovan har dessa mynt helt olika (gravör)stil och bör därför åtskiljas precis som 16-öresklippingarna av Typ I (SM 43) respektive Typ II (SM 44-49). Efter 1976 har det dessutom dykt upp 1563:or av exemplar av Typ I – se artikeln / blogginlägget ”Olofsson & Hoenauer” från oktober 2012.

1561 års Eriks-halvören är graverat av Erik Olofssson, medan de senare, 1563-1568, har graverats av Mikael Hoenauer. Jämför t.ex. kronorna över E med sveakronorna på klippingarna.

Nu är detta inga nyheter. Skillnaderna finns t.ex. omskrivna i artikeln ”Gravörstilar – en underskattad numismatisk källa!”, Mynttidningen 5/6-1995, samt i Bertel Tingströms ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok”. Att senare myntboksförfattare, i likhet med ”SM 1976”, missat denna typ kan förmodligen ha att göra med det faktum att det är enklare att skriva av andra, än att forska själv. 😉

Ha en fortsatt trevlig helg!