Idag är det precis 295 år sedan baron von Görtz blev dömd till döden.
Georg Heinrich von Görtz (1668-1719) hade sedan 1715 har haft makten över Sveriges ekonomi och i praktiken varit landets finansminister. Efter att Karl XII (1697-1718) stupat i Norge, blev det von Görtz som blev utsedd till syndabock och han arresterades i bohuslänska Tanumshede redan två dagar efter konungens död. Efter att ha blivit dömd till döden av en jury bestående uteslutande av hans politiska motståndare, avrättades han (3/3-1719) genom halshuggning, varefter kroppen grävdes ned på galgbacken utan någon riktig begravning. Ett klassisk justitiemord.
Den lilla medaljen (jetongen) ovan brukar tillskrivas Christian Wermuth i Gotha (trots att den är signerad ”A. ÆT 66” i halsavskärningen). Bror Emil Hildebrand tar upp den under Johan Reinhold Patkul (se ”Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor”. Stockholm 1860, sidan 77). Omskrifterna är retrograda och förutom NECESSITAS CARET LEGE = Nöden har ingen lag, kan vi på frånsidan läsa: 1 DALER S.M. samt med mindre tecken: A – D / DE A(nno) 15 INCL. 1719 (alltså 1715-1719).
Anspelningen på Karl XII:s nödmynt är klar som korvspad och därför är det inte bara medaljsamlare som åtrår denna lilla medalj, utan även många myntsamlare. Jetongen mäter Ø 25 mm (8½ linjer, 5½ storleken) och originalpräglingar är mycket sällsynta. Diverse avgjutningar förekommer dock då och då (jämför exv. SNF/MISAB 7:488).
Lärorikt inlägg om baronen!
Den finns också beskriven på ett par andra ställe: NM 29.40.3. Holst 145 och Myntkontakt 1982.92.
Slutpriset på MiSAB 7 blev väldigt högt, bra eftersom jag har en original prägling! Ex. Sven Svensson, SS 11389. Det här exemplaret såldes på SNF-auktionen den 23 april 1991 som nr 373. Svensson köpte medaljen på auktionen efter Justitierådet J. O. Wedberg. Appelgrens auktion 20 nr 699. 32.10 kr
Bra tillägg, Hasse. Tack för det!
Att utelämna ”gjuten kopia” i beskrivningen, kanske påverkade priset i positiv riktning – ut säljarens synvinkel. 😉
hur kan de vara en medalj när de står 1 daler sm på den
de är många kastmynt som sakna valör men gäller med värde ändå
och varför kallar man inte dukater för medaljer de har ju ingen valör utskriven
kanske dumma frågor…
Kort svar i pausen (OS-finalen i hockey) …
Görtz-medaljen är ju utgiven av en privat medaljör i Tyskland – och inte av Sveriges Riksbank. Därför kan den naturligtvis aldrig betraktas som något ”mynt”.
Mynt utan utskriven valör finns det massor av exempel på (i Sverige är det väl först på mitten av 1500-talet det, lite sporadiskt, dyker upp utsatta valörer). Men även ”valörlösa mynt” är mynt, om de är utgivna av någon med mynträtt (ett s.k. regalie) och följer en lagstadgad myntordning.
Ser man på, alltid lär man sig något nytt. Nu är ju inte heller avgjutningarna så vanliga att det är direkt störande. Vet man ungefär när dessa är tillverkade? Det känns lite svårt att tro att det är moderna kopior, inte direkt den typ av objekt som moderna förfalskare skulle ge sig på. Å andra sidan kommer jag inte på någon bra anledning till att man skulle göra det för 200 år sedan heller….
Välkommen Roland!
Den där typen av tennavgjutningar har säkert tillkommit för att fylla en lucka i någon samling. Någon massproduktion har det knappast varit frågan om. En datering får nog bli lite gissningsbetonad … men kanske sent 1800-tal till tidigt 1900-tal …? Ibland ser man även bemålade dito – kanske äldre?
Ja, min misstanke låg också åt det hållet, men jag tycker fortfarande inte att det är någon ”bra anledning”. Jag läste på något forum ett inlägg om någon som tyckte det var en bra idé att köpa billiga kinakopior istf dyra äkta mynt för att ha i samlingen och jag kunde omöjligt förstå tankesättet. Blotta tanken på att köpa eller tillverka en kopia för att fylla en lucka i samlingen är ju absurd. Hur mycket man än försöker låtsas så vet man ju ändå innerst inne att luckan inte är fylld och inte kan bli det förrän den äkta varan finns där.
Det är ju som att stjäla mynt, eller för den delen frimärken från Philea, och sedan tro att man ska kunna känna sig nöjd med samlingen man skapat. Snacka om självbedrägeri!
Nåväl, ur historiskt perspektiv kan även en gjuten kopia ha ett visst intresse, bara den är tillräckligt gammal. Men den är inte intressant på det sätt som det var meningen.