Idag tar bloggkollegan Kjell ”Gorgon” Holmberg upp återväxtproblemet inom myntsamlandet och lyfter fram ett lovvärt privat initiativ – i mycket lite skala.
Så här skriver Kjell Holmberg under rubriken:
En helt underbar myntbok!
– ”Nyligen konfronterades jag med ett helt underbart initiativ när det gäller att intressera de allra yngsta för numismatikens facinerande värld. Firman Wijk Antik i Skyttorp norr om Uppsala har låtit framställa en pekbok för de allra yngsta. Boken, som passande nog heter MYNTPEK, är producerad av Magnus Wijk tillsammans med sonen Calvin (6 år). I boken kan man hitta såväl penningar som plåtmynt, klippingar, polletter och medaljer. Boken är framställd i en mycket begränsad upplaga, och finns (tyvärr) inte tillgänglig i bokhandeln”.
Skall man försöka värva samlare till vår fantastiska hobby finns det två åldersgrupper man bör sikta in sig på; 5-15-åringar samt 30-100-åringar. Skulle man lyckas värva en tonåring också får man ta det som en ren bonus. – För handen på hjärtat, visst är tjejer, moped, fester, resor och körkort betydligt mera intressant än numismatik i den åldern.
Tråkigt nog har Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) endast fem (5) medlemmar i den yngre kategorin (under 20 år). – Vilket f.ö. är helt naturligt eftersom man helt saknar såväl ambitioner som satsningar på ungdomen – och internet.
Mynthandlaren Magnus Wijk med firma AB Wijk Antik (inom branschen kanske mest känd som vinnare av MISAB:s upphandling av katalogproduktionen) har jag aldrig träffat personligen, men han lär vara ”en glad skit som gillar limerickar” … efter vad jag hört. ;o)
Initiativet att producera en barnbok för sonen – och potentiella myntsamlare? – är väl alldeles utmärkt!
Varför inte sälja idén till SNF? … så kan de i alla fall döva sitt samvete en smula. ;o)
Kanske skulle man kunna ta idén ett steg vidare och göra någonting för surfplattan (även kallad pekplatta, pekdator, padda, datorplatta eller kort och gott platta) också …? Pekböcker och lek med kottar i all ära – men idag verkar det som tekniken når ungarna långt innan föräldrar och SNF:are hunnit upptäcka den. – Så, lär av de yngsta!
Men Ulf, du skulle själv med fördel kunna skriva något då och då på denna blogg som mer direkt riktar sig mot de yngre, för att fånga/bevara deras intresse? Något lättsmält. ”Bra att veta”. Bloggens första halvår tycker jag var bättre. Blogginläggen sista halvåret har blivit något ”akademiska”, mycket om medaljer, massor av detaljer, som jag antar har en relativt begränsad målgrupp. När skrev du något om kronmynt senast? Myntklassning? Vad man bör tänka på när man skaffar mynt? Bra mynttillbehör? Tips på myntklubbar? Etc.
Men ”ZZ”, det är ju precis det jag gör. Här har det blivit 212 blogginlägg i drygt 30 olika kategorier under samma tid som SNF på sin hemsida inte åstadkommit någonting. – Vad har du själv gjort, förresten?
Sedan är det alltid både roligt och lärorikt att höra vad olika samlare tycker. ZZ tycker en sak – någon annan är av en helt annan åsikt. Precis som det skall vara.
Att det kanske inte blivit så mycket svenska kronmynt beror dels på att man naturligtvis främst skriver om sådant som intresserar en själv … och dels på att mina bloggkollegor Lennart, Roland, Kjell och Ingemar alla har svenska mynt (från vikingatid till kronmyntperioden) som specialitet. Och därför kan det kanske behövas någon som hjälper till att ”vidga vyerna” en smula? – Numismatik är ju så mycket mer än 5 öre 1927. https://myntbloggen.se/2012/07/16/valkommen-till-myntbloggen/
Som sagt, smaken är som baken. Själv är jag oerhört glad åt att medaljerna får så stort utrymme på bloggen. Jag gillar också de numismatiska gåtorna och mysterierna som presenteras. Det är väl det som egentligen är det roligaste med numismatik – att man kan förundras och utmanas. Det jag tycker gör medaljerna så kul är de historier de ofta bär på. Detta gäller både kungliga medaljer och personmedaljer. Har man sedan ett konstintresse finns det många modena medaljer som är stora konstverk av litet format.
Ska man få ungdomar att kasta kepsarna i luften och intressera sig är det nog över historieämnet man måste gå. Lyfta fram spänning- och äventyrsaspekten. Här skulle säkert SNF och KMK kunna göra bättre ifrån sig. Kan man få ungdomar att tycka det är spännande med mynt och medaljer kanske samlarintresset väcks. Myntbloggen har faktiskt en utformning som jag tror kan tilltala ungdomar.
Jag tror inte man kan få någon ung person idag att intressera sig för moderna kronmynt… inte ens 5 öre 1927…