Hur skiljer man en hammarpräglad kopparklipping ifrån en valsverkspräglad?
I olika värderingskataloger, såsom Sveriges Mynt, Myntboken och World Coins, finns exv. 2 Öre klipping 1626 upptagen på flera ställen – utan annan förklaring än att de är hammar- resp. valsverkspräglade. – Men hur ser man egentligen skillnad på dem?
Allt är lätt när man kan det, men eftersom jag själv minns att jag en gång i tiden inte förstod skillnaden mellan SM 112 och SM 125, d.v.s.
1 Öre klipping 1626 – HP resp. VVP, tänkte jag börja veckan med lite ”nybörjartips” … så att World Coins och Myntboken kan uppdatera sina återkommande publikationer. ;o)
Det enklaste sättet att skilja på hammarpräglade (HP) kopparklippingar och valsverks-präglade (VVP) dito är nog att de senare har en ram kring myntbilden som är parallell med myntets form. Skärmdumpen ovan är från en nätversion av Krauses World Coins och visar ”två typer” (KM 107 + KM 108) av Gustav II Adolfs tvåöresklippingar 1625-27. Av dessa finns dels hammarpräglade från Säter 1625 (utan ram), 1626 och 1627 (med ram) – dels valsverkspräglade från Nyköping 1626 samt Säter 1627. I World Coins avbildas emellertid felaktigt valsverkspräglade ”Nyköpings-26:or” under båda typerna. Kanske har man plankat Myntboken alt. Sveriges Mynt, men inte förstått skillnaderna?
På hammarpräglade exemplar är det mera regel än undantag att myntbilden (inklusive ramen) är mer eller mindre lutande i förhållande till klippingarnas stående rektangulära form. Till höger en hammarpräglad tvåöring 1626, slagen i Säter. Notera att myntbild och ram lutar betänkligt (i detta fall åt vänster) samt att centreringen inte är den bästa.
Valsverkspräglingen är mera kraftfull och tydlig – och som sagt parallellt placerad på myntet. Till höger ett valsverkspräglat Nyköpingstvåöre 1626, d.v.s. av samma typ som i World Coins illustrerar samtliga fyra typer. Myntbild och ram är som synes parallell med myntets form. Samtliga valsverkspräglade klippingar (utom Arboga-örena) är f.ö. präglade ”på långsen” (Arboga-klippingarna istället på höjden) och det är mycket vanligt att man, på någon av sidorna, kan se spår av nästa mynt. Detta p.g.a. att präglingsvalsarna allt som oftast inte var riktigt i synk med varandra, med den följd att myntbilderna blev förskjutna i sidled.
- SÄTER. 2 Öre 1625. HP utan ram (SM 107, Ottosson 19, typ 5).
- SÄTER. 2 Öre 1626-27. HP med ram (SM 108-109, Ottosson 39-41, typ 13).
- SÄTER. 2 Öre 1627. VVP med ram (SM 122, Ottosson 51, typ 16).
- NYKÖPING. 2 Öre 1626. VVP med ram (SM 121, Ottosson 63-64, typ 24).
SM = Sveriges Mynt 1521-1977 av Ahlström, Almer och Hemmingsson.
Ottosson = Antikören auktion 16, 1995 av Ulf Ottosson (även Mynttidningen 4-1996).
Tack för den lektionen!! Visste jag inget om trots jag samlat mynt i tio år. Tackar
Har du stött på gränsfall som inte kan avgöras lika lätt som du beskriver, d.v.s. ett ovanligt bra hammarpräglat ex som kan tas för valsverkspräglat, alternativt ett ovanligt dåligt valsverkspräglat som kan tas för hammarpräglat?
Nej, egentligen inte. I och med att det även finns andra kännetecken på de fåtal ”gränsfall” man skulle kunna tänka sig, går det i princip alltid att avgöra. Skall man kasta in en brasklapp skulle det möjligen vara exemplar som är i så dåligt skick att de knappt är läsbara och där hammarpräglingen ”råkat” bli parallellt placerad på ämnet.
Test: Kan ni bestämma vilka av dessa som är HP resp. VVP…?
https://media.myntbloggen.se/2012/10/1625_nykopingshalvoren_1024x256.jpg
nr 2 o 4 är valspräglade
Alldeles riktigt, Tobias. Guldstjärna! ;o)
Tackar