Det är märkligt det där att man kan känna igen ett mynt man kanske sett för 15-20 år sedan – eller härom veckan. På FriMynt i Helsingborg för ett par år sedan visade t.ex. en kund upp ett Arboga-öre 1627 med orden; – En sådan här snygg Arboga har du väl aldrig sett? … Jodå, den där finns på omslaget av Antikören 10 … jag tror den kommer från Prippen … och mycket riktigt – där var den. – Samma ex!
Och när jag kikade igenom nya auktioner på Tradera härom dagen såg jag ett Kalmar-öre jag sett på eBay några dagar tidigare. Det blir allt vanligare att ”samlare” i Sverige köper svenska mynt på eBay och säljer dem vidare på Tradera. eBay’s utbud av äldre svenska mynt kommer främst från Baltikum och eftersom många är tveksamma till att handla därifrån blir priserna allt som oftast lägre än på Tradera.
Att ”samlare” även köper mynt de egentligen inte behöver, har alltid varit en viktig del av myntmarknaden och en stimulans för kommersen. Förr köpte många ”samlare” mynten hos mynthandeln och sålde dem sedan vidare på den lokala myntklubben. Idag är det internet och Tradera som gäller.
Den som har en myntsamling kan få göra en årlig vinst på 50.000 kr utan att skatta för detta. Kan man inte styrka sina inköpspriser gäller en schablon som i praktiken innebär att man kan sälja för 66.666 kr/år skattefritt. Har man däremot köpt in mynten i avsikt att sälja om dem, räknas man som ”hobbyhandlare” – och beskattas från första kronan.
Apropå att känna igen mynt man sett tidigare … dök det upp ”en gammal kändis” på nystartade Pegasus Auctions 2:a auktion … lot nr 2182 hade jag bestämt sett förut. Och igår fick jag mail från en samlarkollega som gjort samma upptäckt. Myntet ifråga finns avbildat och beskrivet i Antikören auktionskatalog 16, 1995, på sidan 27:
Fantasi-typer: B) ”1 Fyrk 1625 – Valsverkspräglad på höjden”.
”Är egentligen (O. 6) en hammarpräglad 1 Fyrk 1624, som blivit dubbelpräglad vid präglingen, men där man i senare tid graverat om det nedre F:et så att det skall ge sken av en 5:a”. – En fejkad fyrk 1624 alltså!
Äkta fyrkar 1625 finns av två olika typer (båda med årtalet ovanför de tre kronorna), slagna på två olika myntorter; Säter och Nyköping. Gemensamt för dessa är att de är mycket sällsynta. I Antikören 16 återfinns de som nr 20 (Säter) resp. 52 (Nyköping).