Sitter här och reflekterar lite över Künker/Nordlinds sista Hagander-auktion och prisutvecklingen på sällsynta mynt. De båda besittningsmynten från Gustav II Adolf som vi sålde på Antikören auktion 7 och 8, 1989 – Wolgast 4 Dukat 1634 och Riga-thaler 1631, såldes nu för sammalagt nästan 700.000 kr (ca SEK 688.800:-). För 23 år sedan var priset ca 150.000 kr (eller närmare bestämt 154.125:-).
Jaha, +347% på 23 år alltså … eller är det så enkelt …? Jo visst, värdestegringen är ju denna … men … om man tar hänsyn till faktorer som penningvärdets försämring (KPI), transaktionskostnader (provisioner) och eventuella avbränningar för valutaväxlingar, så får man kanske ett annat resultat? Så, frågan är; om man köpte 1989 och sålde 2012 … blev det någon reell vinst att tala om …?
Gustav II Adolf. Wolgast. 4 Dukat 1634. Antikören auktion 7, april 1989, nr 234. (40.000) 73.000:- +12,5% = Kr 82.125:-. (Säljaren = 73.000:- -5,0% = 69.350:-).
KPI: Kr 82.125:- i april 1989 motsvarar 138.603:- i september 2012.
Künker auktion 219, oktober 2012 (€20.000) €32.000 +22% = €39.040 = ca SEK 355.500:-.* (Säljaren får vid 10% provision ett netto på €28.800 = ca SEK 236.700:-** och vid 15% provision ett netto på €27.200 = ca SEK 223.600:-**).
* Forex säljkurs (9,03)
** Forex köpkurs (8,22)
Gustav II Adolf. Riga. 1 Thaler 1631. Antikören auktion 8, november 1989, nr 214. (40.000) 64.000:- +12,5% = 72.000:-. (Säljaren = 64.000:- -5,0% = 60.800:-).
KPI: Kr 72.000:- i november 1989 motsvarar 117.923:- i september 2012.
Künker auktion 219, oktober 2012 (€10.000) €30.000 +22% = €36.600 = ca SEK 333.300:-*. (Säljaren får vid 10% provision ett netto på €27.000 = SEK 221.900:-** och vid 15% provision ett netto på €25.500 = ca SEK 209.600:-**).
* / ** Forex kurser enligt ovan.
Exakt hur mycket de båda handlarna Nordlind och Künker får för att sälja en samling som Haganders (eller någon betydligt mindre dito), är ju svårt att veta – men en gissning på 10-15% är väl inte orimlig. Vid den högre provisionen skulle säljarens netto bli ca SEK 223.600:- resp. 209.600:- … att jämföra med 1989 års notering omräknad i dagens penningvärde – nämligen SEK 138.600:- resp. 117.900:- … vilket då motsvarar +61% resp. +78% för de båda klenoderna – över en period på 23 år.
Så, visst har priserna stigit … men tar man hänsyn till att det kostar pengar att sälja är värdestegringen inte fullt så dramatisk som man först kan förledas att tro. På den tiden hävdade jag envist att: ”De dyraste mynt är egentligen de billigaste” … och skulle man göra en jämförelse med enklare rikssvenska mynt tror jag definitivt att jag hade rätt. Sedan är det ju bara lite synd att man själv inte alltid lyder sina egna råd … ;o))
Trevlig helg på er kamrater!
P.S. Puuh, det blev många siffror i det blogginlägget … men jag blir säkert rättad. ;o)
…som samlare är det bara en siffra som är intressant för mig och det är priset idag. Frågan därefter blir: Har jag råd? Vad samma mynt kostade för ett par decennier sedan eller vad den kan komma att kosta i framtiden är inte primärt för mig.
Som samlare vill jag främst stilla min jaktinstinkt och mitt habegär 🙂
Visst, det numismatiska intresset bör väl helst går före det ekonomiska … men helt ointressant är dock inte det senare … det ser man om inte annat på vilka blogginlägg som kommenteras här på Myntbloggen.se ;o))
…samlingsområden finns det nog lika många som antalet samlare, först om minst två samlare eftertrakar samma objekt kan priser uppnås som överstiger metallvärdet…tack vare SM/Tonkinboken (som du själv påpekade) är många fixerade vid samma objekt (bortsett från prestigesamlarna som nöjer sig bara med en 10 dukat eller 10 DSM i sin samling) …
mina mynt (det kanske gäller många samlare med normala resurser) saknar säkerligen större ekonomiska värden…vilket inte betyder att de inte är värdefulla…för mig 🙂