För ganska exakt ett kvarts sekel sedan, närmare bestämt hösten 1988, författade jag min första numismatiska artikel. Den handlade om Gustav II Adolfs klippingar och vilka av dessa som präglades i Säter – och vilka som kunde föras till Nyköping. Platsen för artikeln var Antikören auktionskatalog 6, 1988, sidorna 20-25.

Mitt intresse för detta hade väckts i samband med en auktionsinlämning av en 1-öres-klipping 1625 med s.k. spansk sköld (se föregående blogg-inlägg). Trots att just detta mynt återfinns i Sveriges Mynthandlares Förenings logotype, hade det sedan 1980-talet pågått en vild debatt om myntet verkligen var samtida …?

När jag började studera saken, bland annat genom att ”demontera” myntens detaljer, upptäckte jag flera märkliga samband … som i sin tur skapade följdfrågor o.s.v. Intressant! All tillgänglig litteratur förtäljde t.ex. att 1624 års klippingar var präglade i Säter, medan de följande tillskrevs ”Säter eller Nyköping” eftersom de hade samma motiv och inte kunde särskiljas. – Men varför fanns det egentligen två mycket vanligt förekommande typer av valsverkspräglade ören 1626 (förutom Arboga)? – Det verkade ju helt ologiskt att dessa skulle kunna vara tillkomna på samma myntverk. Rimligen måste ju en vara från Säter och en från Nyköping. – Men vilken var dalmas och vilken var sörmlänning?

Genom att lägga upp ett kortregister (detta var innan digitalkamerans tid) med auktions- och katalogbilder på över 500 kopparklippingar fick jag ”en fin samling” att studera. Det visade sig ganska raskt att en stor andel av dessa hade ett G (i G-A-R) med en hulling/hake upptill. Andra hade istället en kluven övre spets på G:na. När jag sedan började jämföra resterande detaljer, som krontyper, vasar, bokstäver och siffror … kunde man se ett mönster. Kombinationen av vissa bilddetaljer både skiljde och förenade de olika typerna. De säkra Säter-klippingarna 1624 hade alla ”G med hake” … så kanske hade samtliga dala-klippingar denna typ av G? Redan för 25 år sedan delade jag in dessa ”anonyma” klippingar på respektive myntort … och principen var lika rätt då som nu, även om en del uppgifter kunnat korrigeras efter kompletterande forskning på området. Se vidare Antikören auktionskatalog 16 samt Mynttidningen och Kopparmynt på Myntbloggen.

Ber att få besvära om en trevlig helg!

P.S. Hur många var det som upptäckte att Arboga-klippingen 1626 ovan är falsk …?  😉