– ”När någonting är för bra för att vara sant – ja, då är det oftast det” … och mycket riktigt – efter gårdagens ovanligt positiva uppgift att Tradera lyckats stänga ner en auktion med en falsk norsk speciedaler … måste man idag, dessvärre, konstatera att ordningen är återställd på Tradera … för idag såldes det flera falska mynt igen.

En del myntkopior är mer välkända än andra. De tre på bilden här till vänster tillhör denna kategori. Den Athenska tetradrachmen med det karakteristiska gropen på åtsidan (MISAB 3:529) är en välkänd musei-souvernir – som är nästan lika vanlig som souvernir-kopian av den klassiska Joakimsthalern ”1520”  (ursprungligen såld i plastkassett med texten ”The world’s first dollar”, och med tillverkningsåret 1967 tydligt angivet nedtill till höger om ”Farbror Joakim”). Souverniren innehåller naturligtvis inte något silver och väger endast 21,8 gram. Originalet, som präglades av grevarna Schlick i Böhmen (Tjeckien), har däremot en finvikt på hela 27,2 gram. Kuriöst nog har denna, snart 50 år gamla kopia, i modern tid blivit utsatt för kinesernas kopiering och kan idag återfinnas även i silver (med eller utan ”1967”). Exemplaret som såldes på Tradera ikväll (# 177383392) för 629 kr var emellertid en ”original-souvernir” från 1967.

Kvällens största blåsning var dock den klumpiga avgjutningen av 1561 års Erik XIV-daler.  – Hur i hela världen kan man gå på detta? Säljaren var densamme som den omskrivna 1967:an och slutpriset blev sanslösa 4.650 kr (Tradera objekt # 177382759).

Råkar ha ett exemplar i falskmynt-samlingen som är ”stöpt i samma form” (första bilden) och detta väger 25,96 gram (rätt vikt 29,25 gram), samt är tydligt stämplat med KOPIA på randen. Har faktiskt lite svårt för att förstå att någon kan undgå att notera att denna är gjuten – klumpigt gjuten. Porig, oskarp och allmänt dåligt gjord. Tydligaste kännetecknet utöver detta är nog frånsidans svagpräglade område vid vapensköldens 2:a fält samt snedcentreringen vid CVI.

Många gånger blir det nog betydligt billigare att handla av någon som vet vad de säljer. Men så länge fyndjägarna på Tradera låter ”snålheten bedra visheten”, får de väl egentligen skylla sig själva. När en Joakimsthaler inte kostar 10-40.000 kr, utan 629 kr, bör man kanske dra öronen åt sig? Men man kan ju inte tvinga folk att tänka – och ALLA är väl medvetna om Traderas obefintliga kontroll …? När man lyckas stänga ner något bedrägeriförsök är det väl snarare ett ”olycksfall i arbetet” än någon strategi.