En typ av mynt som man ofta fått frågor om, är kopparslantar med korslagda pilar – ofta så gamla som från 1700-talet. – Hisnande för gemene man – men vardagsmat för myntsamlaren. ;o) Många har t.ex. hittat dylika mynt när man grävt i trädgården eller letat i några gamla släktingars tillhörigheter. Dessa är nämligen generellt MYCKET vanliga, även om det faktiskt finns sällsynta varianter. De korslagda (dal)pilarna symboliserar för övrigt Falu koppargruva (även kallad ”rikets skattkista”) i Dalarna och återfinns på kopparmynt från Säter 1624-1642 och Avesta 1644-1830. – I början och på slutet t.o.m. på mynt som präglats utanför Dalarna (men av Falu-koppar) … nämligen i Nyköping 1625-26 och i Stockholm 1835-55.
De bägge mynten på bilden ovan är i valören 1 Öre SM (där SM = SilverMynträkning), som präglades i Avesta åren 1730-1778. I folkmun kallades dessa mynt för emellertid kort och gott för ”slantar” (en ”dubbel slant” var då 2 Öre SM, präglade 1743-1777).
Men, det jag tänkte komma fram till … var egentligen ett par specifika detaljer på de båda illustrerade slantarna ovan. På 1748:an finns en grop vid ÖR … och på 1761:an en upphöjning vid S.M. – Varför det? – Och vad kommer detta sig?
– Jo, detta är vad numismatiker och myntsamlare kallar för ett plantsfel – respektive en stampklump (valsklump på valsverkspräglade mynt). Plants är en finare ord för myntämne (ten på valsverksmynt) och plantsfel är alltså en defekt som funnits på myntämnet redan innan präglingen. Det fattas lite metall på 1748:an, skulle man kunna säga. I det andra fallet (1761:an) är det istället lite för mycket metall – p.g.a. att stampen (präglingsverktyget – valsen på valsverksmynt) haft en skada, som resulterat i klumpar, eller förhöjningar, på alla mynt som slagits med denna skadade stamp.
Då båda dessa ”tillverkningsfel” fanns redan när mynten sattes i cirkulation, brukar denna typ av defekter inte påverka priserna i lika stor utsträckning som skador som tillkommit genom åverkan. Man kan se dem som skönhetsfel – eller som tidstypiska kännetecken på dåtidens hantverk och tillverkningsteknik.