Luckfyllare eller en verklig pärla …?
Det där med ”tycke och smak” verkar vara lika relativt som kvalitetsbedömning eller vad som kan anses ”rart och samlingsvärt”. Det som den ene samlaren skulle kalla ”kvalitet 1?” kan någon annan beteckna som ”VF details”, och en tredje som ”en verklig pärla”. De senare uttrycket är en direkt översättning av den engelskspråkiga motsvarigheten ”gem” (ädelsten) som främst brukar användas för ocirkulerade mynt i kvalitet ”MS-65” och högre. Lyx-, prakt- eller toppexemplar är andra benämningar på samma sak (utom på Tradera förstås).
Men kan ett mynt, där inte ens ”experterna” kan se vad som är upp och ner, verkligen betecknas som ”en pärla”? Många här i Sverige skulle nog fortfarande tolka ”VF details” som ”omkring 1+” eller ”vackert ex.”, men så är det alltså inte alls numera. Efter att de amerikanska klassningsföretagen (NGC och PCGS) mer och mer tagit över (amerikaniserat) den internationella marknaden, har vi under de senaste decennierna sett en succesiv devalvering av kvalitetskraven på cirkulerade mynt.

Idag måste man upp och sniffa på ”MS-65” för att kunna tala om motsvarigheten till en tveklös ”01/0-90” på den svenska skalan. Amerikanska mynt i kvalitet ”VF-20” motsvarade redan i slutet av 1990-talet snarare ”1-40” än ”1+-60”. Och i takt med att den amerikanska ”slabbnings-trenden” (mynt i plast-sarkofager) spridit sig över världen, har jänkarnas standard även blivit europeisk. Strikt skandinavisk klassning är snart ett minne blott och ”VF details” (environmental damage) är inte alls något ”vackert exemplar” (1+-60), utan snarare vad vi i Appelgrens tradition skulle kalla ”korroderad, 1?-20” … d.v.s. snarare en ”luckfyllare” och ”sällsynt ful” än ”en verkligt pärla”.

Som jämförelse till Bruuns 1627:a visas här ett dito Göteborgs-öre 1625, klassad 1+/01-70. Ex. Ekström och förmodligen det bästa kända. Avbildad i SM-boken 1977 och av undertecknad åtrådd sedan dess. Införlivad i samling vid Ahlströms 56:e auktion, 1997.
För mig är en pärla/gem ett mynt som representerar det allra bästa av sin typ. Exv. Schmitz’ 1 Öre KM 1719 med Hedlinger-kronor i toppskick. Ignorerad av ”de stora elefanterna” och inte ens listad på Zürich-auktionerna 1989-90, utan såld på klubbauktion i Kristianstad. Minns inte om det var Nilsson eller Serrestam som fällde omdömet ”samlingens pärla”, men jag håller med! Och då talar vi ändå om en helt enastående samling med hur många klenoder och rariteter som helst.

De flesta som samlat mynt i över 50 år är nog medvetna om att vissa mynt är sällsyntare än andra. Och även att samlare i princip alltid eftersträvar så vackra exemplar som möjligt. Får man chansen att byta upp sig i kvalitet, så gör man ofta det. De erfarna vet också att vissa mynt överhuvudtaget inte förekommer i bättre kvalitet. Tillgång och efterfrågan gör att ovanligt vackra exemplar många gånger kan värderas ENORMT mycket högre än fula eller alldagliga exemplar. Denna trend har för övrigt förstärkts genom att nämnda klassningsföretag tävlar om att klassa högst, eftersom de främjar deras omsättning.
På senare år verkar det ha det gått upp för allt fler att enbart raritetsbeteckning egentligen inte säger någonting om ett mynts värde – d.v.s. hur åtråvärt det är på samlarmarknaden. Mynt som i sig anses ”vanliga” och kanske kända i tusentals exemplar, kan trots detta vara mycket stora rariteter i hög kvalitet. Vi som varit med ett tag kallar dem kvalitetsrariteter och i senaste värderingsboken såg jag att man nu börjar få upp ögonen för fenomenet. Återstår att se när man också blir varse att det är ENORM stor skillnad på att ange ”kända ex.” för ett typmynt, ett årtalsmynt, en undertyp, en variant, en variation etc. Går inte jämföra!

Nytt på Tradera – sälj nu och få pengarna senare …
Tradera är ju väl-/ökända för alla sina ständiga ”förbättringar”. Nu har man hittat på ytterligare ett par; 1.) ”inkommande inbetalning”, som i praktiken kan innebära att säljare tvingas vänta i upp till två veckor på pengarna från sin Tradera-försäljning, 2.) ”trygg affär”, som kan innebära att säljaren får vänta ytterligare ”48 timmar efter att köparen har bekräftat och godkänt leveransen”. Provisionen drar dock Tradera ögonblickligen.
För skoj skull bad jag ”Tradera chatten” (ledningen går ju inte få tag på) att definiera ”högre belopp” i formuleringen: – ”Ordrar med högre belopp går igenom vår rutin för Trygga affärer. Rutinen finns för att öka tryggheten för köparna, vilket leder till ökad försäljning av dyrare varor för er som säljer.” Det visade sig att 1.000 kr är ett ”högre belopp”… och således gränsen för Traderas godtycke att förfoga över säljarnas pengar.
Tradera själva är naturligtvis ”oskyldiga som ett barn” när det gäller dessa förändringar. Istället skyller man på banker och betalningsinstitut som ”håller på pengarna”. Eftersom Swish och betalningar via saldo fungerar som tidigare, blev följdfrågan om man som säljare då kan välja att endast ta emot betalningar via dessa betalningsalternativ? Svaret blev: -”Nej för tillfället kan man inte neka Traderabetalning”… ”Hur vi anpassar funktionerna utifrån de ändringar som sker återstår att se”. – Så då är det alltså Tradera och ingen annan som påtvingar oss säljare att vänta på våra pengar. Korrekt? … – ”Jag försvarar inte den ändring som skett, men kan endast informera om vad som gäller.”

Idag är det precis fyra veckor kvar till STOCKHOLM NUMISMATICA 2025, som arrangeras på Sheraton (för femte gången!) söndagen den 26 oktober kl. 10-16.
ANTIKÖREN hittar du som vanligt genom att redan i entrén ta en skarp höger och sedan springa rakt fram tills du når monter 16. Där står vi beredda att visa massor av nytt material. Om du sedan skulle ha pengar över finns ytterligare ett 20-tal utställare att besöka. Många av dem är faktiskt riktigt trevliga. En del är till och med kunniga.
För oss har denna mässa blivit lite av en favorit, eftersom vi passar på att sammanstråla med goda vänner från Stockholm och Gotland. I år kanske även från Bohuslän? Vem vet? FriMynt i Helsingborg på våren är ju tradition sedan 1982, så varför inte göra Stockholm Numismatica till en årlig hösttradition – du också! VÄLKOMMEN!
*