Kopparmynt

Under Gustav II Adolf (1611-1632) introducerades kopparmyntet i Sverige.
Detta skedde i Säter i Dalarna i form av så kallade klippingar, i valörerna 1 fyrk (= 1/4 öre) och 1/2 öre 1624. Året därpå tillkom även myntorten Nyköping i Södermanland samt valörerna 1 och 2 öre. Kring årsskiftet 1626-1627 myntades under en kort period även 1-öresklippingar i Arboga i Västmanland. Klippingmyntningen skedde i huvudsak genom två olika och parallella präglingsmetoder; hammarprägling och valsverksprägling (samt ett försök med släggverksprägling i Säter tidigt 1625).

  • SÄTER. Hammarpräglade klippingar 1624-1627 (1 fyrk, 1/2,1 och 2 öre).
  • SÄTER. Släggverkspräglade provmynt 1625 (1 fyrk, 1/2 och 1 öre).
  • SÄTER. Valsverkspräglade klippingar 1625-1627 (1 och 2 öre).
  • NYKÖPING. Hammarpräglade klippingar 1625-1626 (1 fyrk, 1/2 och 1 öre).
  • NYKÖPING. Valsverkspräglade klippingar 1625-1626 (1 och 2 öre).
  • ARBOGA. Valsverkspräglade klippingar 1626-1627 (1 öre).

Referenslitteraturen på området är ANTIKÖREN auktionskatalog 16, 1995.
Nedan en alternativ uppdelning efter myntorter och årtal som bygger på nämnda katalogisering (som i sin tur är gjord efter SM-bokens principer, men med stigande valörordning för bästa kronologi – se även Mynttidningen 4-1996, sidan 14).

SÄTER 1624
1 Fyrk 1624. Hammarpräglad utan ram. Krontyp ABC. Typ 1. O 1-6.
1/2 Öre 1624. Sveakronor. Hammarpräglad utan ram. Krontyp C. Typ 2. O 7.
1/2 Öre 1624. Dalpilar. Hammarpräglad utan ram. Krontyp D. Typ 3. O 8-9.

hp_sater_krontyp_def_1200

SÄTER 1625
1 Fyrk 1625. Släggverkspräglat provmynt med ram. Krontyp E*. Typ 6. O 20.
1/2 Öre 1625. Hammarpräglad utan ram. Krontyp DE. Typ 3. O 10-11.
1/2 Öre 1625. Släggverkspräglat provmynt med ram. Krontyp E*. Typ 7. O 21.
1/2 Öre 1625. Hammarpräglad med ram på frs. Krontyp E. Typ 9. O 23.
1 Öre 1625. Hammarpräglad utan ram. Krontyp DEF. Typ 4. O 13-18.
1 Öre 1625. Släggverkspräglat provmynt. Spansk sköld. Krontyp E*. Typ 8. O 22.
1 Öre 1625. Hammarpräglad med ram. Krontyp EF. Typ 12. O 33-34.
1 Öre 1625. S i pilvinkeln. Valsverkspräglad. Krontyp I. Typ 14. O 42.
2 Öre 1625. Hammarpräglad utan ram. Vase typ A. Typ 5. O 19.

vvp_sater_krontyp_igh_1200

SÄTER 1626
1/2 Öre 1626/5. Hammarpräglad utan ram. Krontyp F. Typ 3. O 12.
1/2 Öre 1626. Hammarpräglad med ram. Krontyp AF. Typ 10. O 24-27.
1/2 Öre U.år. Hammarpräglad med ram. Krontyp F. Typ 11. O 32.
1 Öre 1626. Hammarpräglad med ram. Krontyp F. Typ 12. O 35-37.
1 Öre 1626. Valsverkspräglad med ram. Krontyp GH. Typ 15. O 43-49.
2 Öre 1626. Hammarpräglad med ram. Vase typ A. Typ 13. O 39.

SÄTER 1627
1/2 Öre 1627. Hammarpräglad med ram. Krontyp AF. Typ 10. O 28-31.
1/2 Öre U.år. Hammarpräglad med ram. Krontyp F. Typ 11. O 32.
1 Öre 1627. Hammarpräglad med ram. Krontyp F. Typ 12. O 38.
1 Öre 1627. Valsverkspräglad med ram. Krontyp H. Typ 15. O 50.
2 Öre 1627. Hammarpräglad med ram. Vase typ A. Typ 13. O 40-41.
2 Öre 1627. Valsverkspräglad med ram. Vase typ B. Typ 16. O 51.

hpvvp_krontyp_ijk_1200

NYKÖPING 1625
1 Fyrk 1625. Hammarpräglad utan ram. Krontyp I. Typ 17. O 52.
1/2 Öre U.år. Hammarpräglad utan ram. Krontyp I. Typ 18. O 53.
1/2 Öre 1625. 1625. Hammarpräglad utan ram. Krontyp I. Typ 19. O 54-55.
1/2 Öre 1625. 25. Valsverkspräglad utan ram. Krontyp I. Typ 21. O 57.
1/2 Öre 1625. 1625. Valsverkspräglad utan ram. Krontyp J. Typ 22. O 58-60.
1 Öre 1625. Hammarpräglad utan ram. Krontyp I. Typ 20. O 56.
1 Öre 1625. Valsverkspräglad med ram. Krontyp I. Typ 23. O 61.

NYKÖPING 1626
1 Öre 1626. Hammarpräglad utan ram. Krontyp I. Typ 20. O -. NY!
1 Öre 1626. Valsverkspräglad med ram. Krontyp I. Typ 23. O 62.
2 Öre 1626. Valsverkspräglad med ram. Vase typ C. Typ 24. O 63-64.

ARBOGA 1626
1 Öre 1626. Valsverkspräglad med ram. Krontyp K. Typ 25. O 65.

ARBOGA 1627
1 Öre 1627. Valsverkspräglad med ram. Krontyp K. Typ 25. O 66.

Under 1627 introducerades även det runda kopparmyntet.
Myntningen skedde uteslutande i valsverk – på myntverken i Arboga (1627-1628), Nyköping (1627-1629, 1632) och Säter (1627-1632). Valörerna var tre till antalet; 1 fyrk (= 1/4 öre), 1/2 öre och 1 öre. År 1632 präglades dessutom (parallellt i Säter och Nyköping) valören 1 Kreuzer (viktmässigt 3/4 öre) för cirkulation i Tyskland.

  • ARBOGA. Valsverkspräglade rundmynt 1627-1628 (1 fyrk, 1/2 och 1 öre).
  • NYKÖPING. Valsverkspräglade rundmynt 1627-1629 (1 fyrk, 1/2 och 1 öre).
  • NYKÖPING. Valsverkspräglade rundmynt för Tyskland 1632 (1 Kreuzer).
  • SÄTER. Valsverkspräglade rundmynt 1627-1631 (1 fyrk, 1/2 och 1 öre).
  • SÄTER. Valsverkspräglade rundmynt för Tyskland 1632 (1 Kreuzer).

Det kommer mera …

6 svar på ”Kopparmynt

  1. Det här är ett spännande och intressant område – och det är dessutom tämligen omfångsrikt. Men det har inte skrivits så mycket om det, om man bortser från artiklarna i Mynttidningen som gavs ut under fyra år på 1990-talet. Flera av dessa tidningar går fortfarande att köpa, men vissa är slutsålda. Ett samlat grepp i form av ett bokverk saknas fortfarande. Man kan undra hur länge det ska dröja innan ett sådant kommer ut.

    Är det måhända de diskussioner vi har haft nyligen i ämnet som har återuppväckt ditt intresse?

    Hur som helst så är initiativet att samla kunskap om dessa mynt under en särskild rubrik på Myntbloggen välkommet. Jag kommer att följa detta med största intresse.

    • När det gäller Gustav II Adolfs kopparmynt kan man väl knappast bortse från Mynttidningen!? 😉

      För övrigt tycker jag det skrivits massor! Att jag inte tagit upp det i större utsträckning här på Myntbloggen är mest för att undvika att bli allt för tjatig. Man vill ju ha variation.

      Att producera böcker för en så försvinnande lite skara entusiaster är knappast varken ekonomiskt eller filantropiskt försvarbart – speciellt inte om man vill undvika att ”stå med mössan i hand” framför de styrelser som väl mest beviljar sig själva allehanda bidrag?

      Jodå, aktuell vill man ju alltid försöka vara. Och visst kan man som gammal typsamlare av kopparmynt ibland bli ”lite störd” av att se diverse ”tombola-kategorisering”, där typer, undertyper, varianter och variationer blandas huller om buller. Ibland blandas t.o.m. olika myntorter hur som helst och underställs årtalen!? – Rena ”Tonkin-logiken”. Det var knappast detta Linné lärde av numismatiken. 😉

      • Fast nuförtiden går man väl inte till någon styrelse med mössan i hand. Nu finansierar man väl själva produktionen med ”crowdsourcing” och sköter utgivningen med ”print on demand”. 😉

        • Tja, kanske dags att ta upp den gamla hederliga subskriptionsutgåvan igen? Kanske en exklusiv volym ala Oldenburg – i 10 exemplar? 😉

          Men det skulle å andra sidan förvåna mig storligen om det, i tvenne sedan länge utlovade publikationer innehållande svensk stormaktstids (koppar)mynt, INTE står att läsa om herrar Svensson och Ekström … 😉

  2. Nyligen kom det ut en bok om romerska mynt från en känd numismatiker i Göteborg, och han gav ut den på eget förlag med ekonomiskt bidrag från två stiftelser. Om bara viljan finns, brukar det bli resultat. Hur stor upplagan är för mig okänt, men nog är det fler än 10 exemplar. Flera lastpallar med böcker enligt vad jag har hört.

    • Tack Lennart, för att du påminde mig om att försöka ta mig tid även till att recensera Rolfs pampiga bok (2,2 kg!) …

      Upplagor 🙂 … ämnet ”Romarna och deras mynt” är kanske lite bredare än ”Knappologi om Sveriges runda kopparmynt 1627-31” … men om någon annan betalar spelar ju detta mindre roll. 😉

      Det finns emellertid också exempel på att stiftelsernas ”förståsigpåare” haft så mycket och långtgående synpunkter på projekterade böcker att författaren helt enkelt tröttnat – och plockat upp den egna plånboken istället. – Vilket ur författarsynpunkt är fullt förståligt.

      Sedan kan man kanske inte helt utesluta att en tidigare styrelseplats i SNF, kan vara en fördel för de författare som kan ståta med detta i sina bidragsansökningar …? 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.