Roligare än bankränta!

Igår sänkte Sveriges Riksbank reporäntan till noll!? (0%) … och idag är det på dagen 85 år sedan den stora depressionen inleddes med börskraschen i USA den 29 oktober 1929. Skall man ha pengarna på banken, i madrassen – eller kanske investerade i numismatik!?

Idag anlände brevbäraren punktligt med ”den dagliga skörden” från eBay och Tradera. Öppna paket! Julafton var och varannan dag! Härligt! Spännande! Och allt som oftast en både trevlig och lärorik upplevelse. Som mynt- och medaljsamlare har man i alla fall betydligt roligare för sina pengar, än de som bara sitter och stirrar på kontoutdrag & aktiekurser.

Att handla på eBay behöver ju inte nödvändigtvis betyda att objekten kommer ifrån USA, England, Frankrike eller Baltikum. De kan komma ifrån Mölndal också! 😉 Så var t.ex. fallet med den lilla fina gjutna bronsmedaljen över Karl IX av Frankrike och hans föräldrar Henrik II och Katarina av Medici, som anlände idag. Tyckte den såg trevlig ut – så jag köpte den … och nu har jag googlat och fått lära mig mer om denna medalj och konstnären bakom densamma. Tidigare kände jag varken till Antoine Brucher eller det faktum att han var inblandad i teknikutvecklingen i Frankrike. Han var verksam vid myntverket i Paris åren 1558-68 och utvecklade där skruvverkstekniken (”spindelpress” på tyska, ”balancier” på franska), som den tyske guldsmeden Max Schwab uppfunnit några år tidigare. Originalmedaljen är alltså präglad och mitt ex. följdaktligen en avgjutning av en dylik. Jämför med silverexemplaret ovan, som emellertid kostar 4.500 euro – och inte en femhundring. 😉 Den vaksamme upptäcker dock att silvermedaljen har en stampskada vid IX på åtsidan, vilket bronsexemplaret saknar. Detta betyder alltså att den är slagen senare än förlagan till min gjutna medalj.

Dagens skörd innehöll även en härlig Erik Lindberg-medalj. En sen sådan, formgiven och präglad i silver 1953. Utgivare är Svenska Akademien och föremålet för denna vackra minnespenning är ingen mindre än Johannes Schefferus (1621-1679). Åtsidan är inspirerad av Arvid Karlsteens medalj från 1679, medan frånsidan visar ett dekorativt stilleben av böcker, mynt och en brinnande oljelampa – symboler för lärda forskningar. Den latinska inskriptionen lyder i översättning: – ”Han banade nya vägar för forntidens studium i Sverige”. Silver 990/1000, 42,61 gram, Ø 45 mm. Upplaga: 122 exemplar! Personligen tycker jag den är väl så trevlig att ha … som 600 spänn på banken. 😉

Jaså, är man saknad …?

Gjorde ni några fynd i Norrköping? Efter att FriMynt i Stockholm blev inställt blev jag tillfrågad om jag inte kunde tänka mig att åka till Norrköping istället. Tja, varför inte tänkte jag först, men sedan kom annat emellan och någon anmälan kom aldrig iväg. Nu läser jag på kollegornas bloggar att man tydligen var saknad … och det är ju alltid hedrande! 😉

– ”Enda besvikelsen var väl att två välrenommerade och kunniga mynthandlare, MyntGalleriet och Antikören, lämnat återbud i sista minuten”.

– ”Tyvärr hade Antikören och Myntgalleriet lämnat återbud vilket var synd eftersom dom ju behövts för att tillfredsställa de 167 betalande besökarna”.

– ”Bland utställarna fanns också en värmlänning, sammanlagt var det ett tjugotal säljare på plats, saknades gjorde tyvärr Antikören och Myntgalleri som hade lämnat återbud”.

Det förefaller som blotta antydan om intresse hade renderat annonsering!? – Ja, ja, gott att veta sitt ”marknadsvärde” i alla fall. 😉  Hoppas bara att ingen blev besviken på att vi inte dök upp. Hur som haver ser vi fram emot en ny inbjudan till myntmässan 2015 … så får vi se om vi skickar in en anmälan då istället. 😉 Rapporterna från 2014 verkar positiva …

CHRISTINA REGINA 1680

Ni som följer oss på FaceBook har redan noterat att Lennart på Sonesgården uppdaterat sin hemsida med ett par trevliga Kristina-medaljer. Kikade lite i min ”bildbank” och hittade en av dessa medaljer – Giovanni Hameranis medalj över drottning Kristina, 1680.

På åtsidan ses drottningens högervända bröstbild, med uppsatt lockigt hår, samt omskriften CHRISTINA REGINA. På frånsidan en stor jordglob med kartritning, samt omskriften NE MI BISOGNA NE MI BASTA – 1680. Medaljen återfinns som nr 114 på sidan 317 i del 1 av Bror Emil Hildebrands referensverk. Denna och en rad andra medaljer brukar rubriceras efter Hildebrands rubrik: ”Drottning Kristinas (ringaktning av det jordiska och) längtan efter något fullkomligare”. Åtsidan till denna medalj har för övrigt använts även till Hildebrand nr 100 – som är daterad 1675.

I verket ”Biographical Dictionary of Medallists” av L. Forrer, kan vi läsa följande om konstnären: – Giovanni Martino Hamerani (1649-1705) was one of a family of celebrated medallists and coin engravers who were employed for nearly two centuries at the Papal Zecca of Rome. Giovanni Hamerani was born in Rome, the son of Alberto Hamerani. Giovanni left behind two sons, Ermenegildo and Ottone and a daughter Beatrice, all three of whom distinguished themselves as noted medal engravers. After his father’s death, Giovanni Hamerani was appointed Medallist to Pope Clement X and later also to Innocent XI, Alexander VIII, Innocent XII, and Clement XI. In 1684 Hamerani was elected to be a member of the Academy of St. Luca. Bolzenthal remarks that this artist, in common with his father, possessed a pure artistic taste, and in style, expression and strength of execution, was much superior to the engravers of his time.

För Hästafvelns Främjande

I år är det ”Hästens år”, enligt den kinesiska kalendern (närmare bestämt från 2014-01-31 till 2015-02-18) … så varför inte passa på att visa några hästmedaljer! Ovan ett bildkollage med porträttyper och gravörsignatursvarianter av Sveriges allra vanligaste ”hästmedalj”, Kungliga Stuteriöverstyrelsen belöningsmedalj: ”För Hästafvelns Främjande”, utdelad från och med år 1875.

I Bror Emil Hildebrands verk återfinns ”ursprungsvarianten” på sidan 525 i del 2 (Hild. 32). Där kan man bl.a. läsa: ”I ändamål att bereda uppmuntran till hästafvelns förbättrande hade Kongl. Maj:t d. 1 Nov. 1872 förordnat att en särskild belöningsmedalj skulle präglas, att af Stuteri Öfverstyrelsen vid årliga besigtningsmöten utdelas i silfver eller brons till egare af uppvista unghästar, som ansetts förtjenta att prisbelönas.”

Medaljen är INTE avsedd att bäras (jämför Medalj.nu), så eventuella bäranordningar är gjorda i resp. pristagares egen regi. Här är till exempel en som fått ”hästsidans” (frånsidans) omskrift bortgraverad och försetts med nålmonering på ”kungasidan” (åtsidan). Allt gjort i efterhand och ingalunda ursprungligt.

Under Oskar II förekommer sex stycken varierande porträtt – fyra formgivna och graverade av Lea Ahlborn och två av Adolf Lindberg. Under Gustaf V finns det två olika porträtt – båda av den sistnämnde mynt- och medaljgravören. Den vanligaste av dessa åtsidor finns för övrigt med och utan punkter i omskriften.

Dessutom förekommer lite olika frånsidesvarianter med varierande typsnitt och gravör-signatur: Först utan signatur på frånsidan samt omskrift i samma storlek och typsnitt som på åtsidan. Sedan med LEA AHLBORN längs vänstra kanten och FÖR HÄSTAFVELNS FRÄMJANDE med större bokstäver. Därefter med endast L.A. och omskriften i ännu större och bredare bokstäver. När Adolf Lindberg tar över ökar han bokstavsstorleken ytterligare och sätter även punkter mellan orden samt återgår till A/H med rak tvärslå. Under Gustaf V ersätts LEA AHLBORN till vänster i fältet av L.A. till höger på sockeln, samtidigt som åtsidans omskrift får punker mellan orden.

Medaljkonstnären Gösta Carell har gjort och signerat porträttet till Gustav VI Adolfs hästavelsmedalj, men vem som ligger bakom den sista, osignerade upplagan är mer än jag vet. Och f.ö. det kan mycket väl finnas flera varianter än de ovan nämnda … kanske någon i läsekretsen vet mer … vem blir först med att komplettera variantlistan …? 😉